Jag ska gifta mig

...det är bara vissa väsentliga faktorer som motverkar mig. Min blivande make är Jonas. Tyvärr ger inte Jonas pojkvän Peter sitt godkännande(inte Jonas heller för den delen). Undrar varför? Hmmm. Det är en knepig nöt att knäcka. Hur som helst så är Jonas världen bästa kille.

Jag har låg ensam o ynklig hemma under dubbla superduper tjocka duntäcken o frös (tror det kallas feber) o tyckte synd om mig själv, då telefonen ringer. Att bara sträcka ut armen i kylan var en kamp, men det var det värt. Jonas hade vägarna förbi o informerade att han tänkte komma upp. Nja tänkte jag, kände inte för att träffa någon, än mindre lämna sängen, men, men, jag får visst inte alltid min vilja igenom. (men det är sällan!)

Jonas kom upp med vackra mörkröda tulpaner (min favorit), skvallertidning, Plaza, Cosmo, pepparmintste, apelsiner o esberitox. Vad mer kan man begära? Jo att killen har vett på o vara tyst o låta mig somna om. Jag kände mig mycke bättre då jag vaknade igen. Tyvärr var Jonas borta men en uppiggande lapp låg på nattduksbordet. 'Krya på dig vekling, skönt o se att även du kan vara ynklig'

Nu mår jag mycket bättre. Jag tror att det var min lilla promenad i snöstormen som tog knäcken på mig. Dumt av mig o ge mig ut. DampUllis kan inte acceptera att hon är sjuk. Imorgon ska jag vara helt frisk så att jag kan äta sushi lunch med Gullet o shoppa på Cerveras utförsäljning.

Det är nog läggdax nu om jag ska lyckas med det. Ser fram emot o plöja igenom smaskiga tidningar innan jag somnar. Tackar så hemskan för dem o det andra o besöket Jonas. Du är den bästa!