fredag, februari 29, 2008

Back to normal

Träningsvärken börjar släppa. Jag har precis försökt jaga bort de sista gamla äckliga slaggprodukterna från helgens enskapader med ett spinningpass. Nu känns det bra o jag längtar som bara den efter ett glas vin på Zoo med Em o Daniel.

Det ska bli så gott o jag tycker att jag är så väl värd det. Fredagsvin o fira Vasan vin....Det vattnas i munnen redan nu:)

tisdag, februari 26, 2008

Jag klarade mig inte....

...ifrån träningsvärk. Aaajjj!

Jag har precis lyft mina ben ur sängen o inväntar nu att en värktablett o linnement ska göra lite verkan så att jag kan börja masa min trötta kropp mot Malmö o en frukost med Lollo innan jag börjar jobba. Hur ska detta gå?

måndag, februari 25, 2008

Tjohooo!

En Svensk Klassiker- That´s me!!:)

Helt tokigt att jag fixat det!

Förra året var det en helt orimlig tanke att jag skulle göra det. Hånflinade nästan åt de som frivilligt tog sig an en sådan utmaning. Kunde inte tänka mig att jag ett par månader senare skulle få en helt galen idé, följa med Lojsan på Vätternrundan o själv vara igång med att försöka genomföra Klassikern. Det som är mest galet just nu är faktiskt att jag fixat det. Jag är så glad o ganska förvånad över att mitt pannben visst fixar en jäkla massa dumheter.

Ulrika E.... E inte för Elisabeth utan för Envis som käre far sagt.

Nu funderar jag på vad nästa utmaning ska bli. Lilla Ironman på Hawaii blir det iaf 2009:)

Nu somnar jag med ett stort leende. Jag är nog inte så dum ändå;)

Vasaloppet

Jag klarade det! Sitter nu på tåget hemåt o är fortfarande förvånad över att jag fixade, även om min omgivning inte verkar vara direkt förvånad;) Underbart att med alla glada tillrop o uppmuntran utmed vägen, det hjälpte verkligen.

Jag hade en lång tid funderat på hur jag skulle ta mig ur utmaningen jag givit mig själv. Ja helt enkel en utväg för att inte behöva utföra loppet. Jag kom inte på något som var vettigt. Det som vägde tyngst var nog att jag isf skulle cyklat 30 mil, kör jätte långt för att simma 3 km o därtill sprungit 3mil o varit invalid i typ en vecka efteråt. Ja ni hör ju, det är inte rimligt att jag gjort det i ¨onödan¨.


I fredags kväll då favvo Fia bjöd på mumisg mysig pasta middag i Stockholm, ja då växte mina tvivel på vad jag egentligen var på väg att göra. Kände mig mest dum inför Rasmus o Karl som hjälpte mig att mäta ut spannet på vardagsrumsgolvet vid 22.30. Snacka om att vara väl förberedd. Anande att de kände visst tvivel inför vad jag skulle göra... typ `hon måste ju vara dum på riktigt.´


Jag kom upp till Mora i lördags eftermiddag. Installerade mig på skolan där jag skulle bo. Lyxade o hyrde en madrass. Det var också det enda lyxiga jag kunde åstadkomma på det dammiga minimala grupprumsgolvet, vilket jag delade med 3 andra.

Strosade runt i Mora, hämtade nummerlappen, köpte bl a en Vasaloppsmössa o lite annat bra o ha (läs fuskmat). Kände paniken växa i kroppen. Va fasen gjorde jag i Mora utan att känna en människa o vad var den egentliga anledningen till att jag var där. Ja det vet vi ju alla, men varför....?!

Lämnade in mina skidor på vallning hos de de gulliga pojkarna på skidgymnasiet. De var riktiga änglar o satte mig på förtur så att jag skulle kunna gå o lägga mig i tid. För o inte tala om vilket bra jobb de gjorde, tror jag.... Jagvet ingenting om vallning, men jag antar att det var bra i och med att jag tog mig i mål o inte vallade om en ända gång.

Somnade tidigt i lördags kväll men var ändå död då klockan ringde kl04! Glufsade i mig havregrynsgröt för 70kr!! De kan verkligen med att ta ordentligt betalt för allt! Rusade iväg till bussen som skulle gå kl05, men som inte kom iväg förrän 05.30. Paniken växte. Försenad buss-senare start-mindre tid tillgodo på spärrtiderna. Hamnade så smånigom i Sälen o passerade starten 07:34:49

Det var en lustig känsla att ta på sig skidorna, ovant...eller ja t om helt nytt! Behöver jag nämna att första gången jag trillade var ca 200m efter starten. Sådär populärt! Jag bara skrattade åt min egen dumhet o undrade hur detta skulle gå.


Första biten är enbart uppförsbackar. Jag kämpade på o jobbade på tekniken så gott jag kunde. Smygkikade på hur andra åkte o försökte härma o hänga på efter bästa förmåga. Efter 6h 3min kom jag till Evertsberg, Helt slut! Det som var mest knäckande där var skylten som visade 46km kvar till Mora! Jag var helt slut o hade inte ens kört hälften! Tvivlade starkt på att jag skulle fixa det i den stunden, men skam den som ger sig. Taktiken för att lösa det är att ta en etapp i taget. Nästa var Oxberg, Mora var för långt bort för att ens tänka på det.



Jag harvade på, etapp för etapp, kilometer för kilometer. Kroppen var slut, mitt vänstra knä värkte o jag hade skoskav av mitt fotledskydd. Panodil o Valtaren var mina bästa vänner, skidorna var det inte!
Musklerna i benen var så trötta att det mest sladdrade. Hade ingen kraft att sätta ifrån med. Tänkte mot slutet i nedförsbackarna att ¨skit samma om jag stupar o slår mig, då har jag ju iaf en anledning att bryta, funkar det har jag sparat lite energi¨

När jag väl nådde Eldris trodde jag att jag hade min Klassiker iland, så var inte fallet. Fick reda på den knäckande nyheten att även målet kan stänga om maninte är där i tid. Tänk er, köra hela loppet under en dag o ändå inte få gå i mål. På något udda ställe fann jag energi som jag inte trodde jag hade o körde vidare. Kanske var det irritation över att det var så jäkla fint bitvis under sträckan mellan Eldris o Mora. Det var mörkt o den enda belysning som fanns utmed spåret var en massa facklor o marshaller. Egentligen jätte fint, men inte just då! Det kändes som ett hån att det var så fint, jag var inte mottaglig för mysfaktorer just då.

Vad som däremot kändes väldigt bra var då jag närmade mig Mora. Hörde speakern i högtalarna från målet o fokuserade helt på att ta mig till dit ljudet kom ifrån. Missade dock att vara upmärksam på vad som hände på marken. Körde ner i ett vattenhål o badade mitt högerben till knät. Svor för mig själv över vädret o det pissiga underlaget. Vattenskidåkning föredrar jag att utöva på sommarn o sorbe passar bäst i en glasstrut, även det sommartid.

Jag nådde tillslut målet o var inte långt ifrån tårar då jag fattade att jag faktsikt fixade det som känts så otroligt för ett par timmar sedan. 11h 58min 8s! Jag fixade det dessutom under 12 timmar!(vet inte vad tiden egentligen gör för skillnad, men det känns bra att vara under 12)

Att krypa ner i sovsäcken igår kväll efter en lång efterlängtad dusch det var en riktig petite bonheure!

Känner mig oförskämt fräsch i kroppen idag, men jag ska inte ropa hej ännu. Avvaktar till imorgon med att uttala mig om ev träningsvärk. Jag vet ju att den kommer!

Just nu längtar jag bara hem till min säng. Om ändå SJ kunde se till att få lite fart på sina tåg. So long har alla tre tåg jag åkt med varit försenade. Det är inte vad jag känner för idag!

fredag, februari 22, 2008

Drar norr ut

Söndagen närmar sig med stormsteg. Just nu längtar ja mest efter att få det avklarat. Det är försent att sätta igång o träna nu o nervositeten inför om jag ska klara det eller ej, ja den har jag ledsnat på nu. Det finns iofs inte som ett alternativ att jag inta ska genomföra/klara det, jag är nog mest nyfiken på hur jobbigt det egentligen kan bli.

Vill ni följa mig i spåret på söndag så finns det en sms-tjänst för 30kr. Boka en söndag i soffan o känn inget dåligt samvete om du stannar där hela dagen, tänk inte på att jag är ute o åker skidor hela din soffsöndag. ;)

Jag har start nummer 17287. För sms-tjänsten, skicka VASAÖS 17287 till nr 72777

Håll tummarna för mig!

Är nyfiekn på hur träningsvärken känns efter Vasan. Efter Lidingöloppet kunde jag inte lämna sängen utan o ta en värktablett i tre dagar. Efter tre dagar kunde jag med nöd o näppe gå på rätt håll nedför trappor. Det blir spännande det här, än mer spännade att borda fiskebåtar ute på sjön på jobbet på tisdag.

torsdag, februari 21, 2008

Galet inköp

Jag trodde aldrig att jag skulle lägga pengar på en magväska! Den där Klassikern får mig verkligen att göra konstiga saker! Tycker att det är lite skrämmande att det i nutid finns magväskor i vanliga väskaffärer. Jag lät bli att köpa den lilla LV magväskan om än jag för en kort stund funderade på att köra Vasaloppet med lite classic glassic style. Lite foff foff foff hade inte skadat där!


Det fick bli en något billigare variant, en liten rosa Lacoste magväska passar väl finfint till skidspåret. Eller Inte!!!


Skojar bara, jag skulle aldrig lägga mer pengar än nödvändigt på en magväska.Tror säkert att det var någon som blev orolig för en kort stund;) Det blev en väska som vara lika ful som alla andra. De är ju fula oavsett om det står LV, Gucci eller Lacoste eller ingenting på den. Den jag köpte kostade dock inte flera hundra utan klarade sig under hundralappen. Det får det funktionella med den vara värt.

Vasaloppet

Dough! Just nu känns det helt galet att jag ska köra 9mil på skidor på söndag. Äter som en häst o sparar på mina krafter. Undrar om det är rätt taktik. Borde kanske ha tränat lite mer, eller ja, borde kanske ha tränat....

Jag har iaf ett par skidor o en jäkla vilja. Kommer nog att få köra på pannbenet större delen av loppet. Stöter jag på det elaka repet är för att jag gått sönder eller för att näcken lurat ut mig på andra äventyr.

Imorgon flyger jag upp till Stockholm. Sötaste Fia har ordnat en `peppa Ullis för Vasaloppet´- kväll med god vänner o pasta, pasta, pasta.
På lördag morgon tar jag tåget till Mora. Har gott om tid på mig för o lämna in skidorna på vallning, installera mig på skolan där jag ska bo, köpa fusk (måste ha tag på kolhydratsgelen som räddade mig på Vätternrunda) o kanske t om testa hur det känns att stå på skidorna.
Jag har inte åkt längdskidor på jag vet inte hur många år. Senaste minnet av mig på längdskidor är från Spåtind. Minns att det var roligt, skrattade nog nästan hela tiden, men det var för att mamma o jag lekte snögubbar o trillade så fort det gick nedför.

Nu är det dags för ännu en måltid för stora glufsan. Behagligt problem, omvänt från många andras. Hur ska jag lyckas äta tllräckligt mycket. Jag tröttnar ju på att äta efter 5 min.

onsdag, februari 20, 2008

Bowlarn

Det är inte jag som äger den titeln! Låt oss se det som att det var tur att jag var med vinnarskallarna Emelie o Daniel o bowlade så att de slapp ta sista platsen.

Brukar kunna se ett mönster att man blir sämre på o bowla efter ett par öl, den tesen funkar inte längre. Jag var nykter, Em o Daniel drack öl o ändå var jag sämst. Strunt samma, jag är i vilket fall bättre än dem på söndag. Ingen av dem ska ju köra Vasaloppet;)

Daniel tycker jag är dum i huvudet, jag är beredd att hålla med.... som det känns nu iaf. Inte laddad för fem öre. Försökte utmana honom att han ska köra nästa år. Em bara skrattade, ¨lycka till, börja med att utmana honom med att gå uppför Hälsobacken istället för o ta en taxi.¨ -Antaget!:)

Sol o blå himmel

Sitter på bussen på väg hem från jobbet o drömmer mig upp på 4000m. Jag vill hoppa fallskärm, NU!

söndag, februari 17, 2008

Sköna ledig dagar i mitt härliga hem

Började mina lediga dagar direkt efter jobbet i torsdags med en snabbfika med kära systeryster i Lund. Kunde knappt haft en bättre Alla hjärtans dag, ja om jag inte varit i USA då... tillsammans med bl a systeryster såklart

Inser en nackdel med att jag till sommaren inte kommer ha samma långa resväg till jobbet- det kommer antagligen inte bli möjligt att träffa Lollo för akut systermys så ofta, ja inte utan lite mer planering iaf. Det senaste har vi träffats nästan var gång jag varit på väg hem från jobbet, ja vi har t om hunnit med en kram på stationen ibland då jag varit på väg söderut. Nice! Underbart att ha världens bästa syster.

I fredags var det full fart hela dagen. Är nu påfylld med vaccinationer o åter i blodgivareregistret. Tyvärr inte botad vad det gäller sprutfobi, ännu. Känns nästan som att jag backat de framsteg jag gjorde då jag var mer frekvent blodgivare. Jag ska ta tag i det igen, är iaf med i registret i Hbg nu o tror att det blir lättare att få tummen ur om de kallar mig än om jag själv ska ta tag i det då jag är ok för att lämna. Resor spärrar mig...men men, jag får avboka tills dess att jag är ok.

Fick akuta vårkänslor i fredags o vårstädade mitt hem. Möblerade t om om lite med lyckat resultat.

Njöt av att laga mat i ett nystädat hem. Kvällen spenderas vid köksbordet tillsammans med Cajo o Sandra. Mys!

I lördags var jag uppe tidigt trots att vi suttit uppe o snackat långt in på småtimmarna anledningen var styrelsemötet som skulle hållas i mitt kök. Jag trivdes med att ha massa folk hemma. Skönt se att mitt hem funkar. 9 pers runt köksbordet o jag kunde ändå syssla med annat under tiden de höll på.

Under tiden de mötades hann jag med en efterlängtad date o fika med Jonas. Saknar verkligen vissa av mina hoppvänner under vinterhalvåret, men denna helgen har jag botat en del av min saknaden iaf.

Eftermiddagen gick åt till årsmötet på båten S/S Swea. Mötet gav en del förändringar, främst för min del. Jag är inte festkommité längre. Ska bli skönt med en paus o fokus på min egen hoppning i år. Det har förvisso varit ett kul uppdrag som passat mig finfint, men det har tagit en hel del energi. Verkar iaf som att det varit uppskattat o det gör ju att det till stor del varit värt det. Fick en underbar kommetar av Jerker. Hade du gjort 50% hade jag ändå varit helnöjd. Posten står nu tom, men jag lyssnar inte på det öra där det ifrågasätts varför ingen vill ta över efter mig;)

Kvällen fortsatte på S/S Swea, ok mat o trevligt sällskap. Alla verkade nöjda o det var ju huvudsaken. Festglada människor fortsatte till Utposten o därefter till Tempel för att rasta de lurviga. För att en gång för alla klargöra mitt val att vara helt nykter-JAG ÄR INTE GRAVID, satsar på att göra vad jag kan för underlätta utmaningen Vasaloppet nästa helg bara.

Det var riktigt kul ute. Härliga människor, bra musik o goda drinkar! Tempel får 5/5 sugrör i kampen om godaste alkofria drinken. Siktar på att göra en ordentlig barrunda i stan o testa övriga uteställen inom snar framtid. Mår som en prinsessa idag o hade en grym kväll igår. Ser fram emot att fortsätta på den banan.

Vid 3 tiden orkade jag inte längre o fick med mig alla mina nattgäster hem. Bäddade ner de fyra trötta pojkarna o låg sen o fnittrade med Sandra tills vi inte kunde hålla ögonen öppna längre.

Har haft en lugn dag idag. Ville o Norre var inte piggast, Sandra var bara lite trött o jag har mått strålande. Ulrika kikade förbi när alla sjusovarna vaknat o lämnat. Så mysigt att vi hunnit umgås lite denna helgen. Inser att jag saknat det så. Måste vara hemma mer i Hbg o ta vara på allt bra jag har här.

Nu har även Sandra lämnat, lägenheten är återställd i nystädat skick o jag ser fram emot att umgås med mina amerikanska vänner i datorn ikväll. Kommer nog, för en gångs skull, känna mig lite laddad för att sticka o jobba ett par dagar imorgon bitti då klockan ringer kl 6.

fredag, februari 15, 2008

Sol o måne

Somnade bländad av månen o vaknade av solstrålar som speglade sig in till mitt ansikte. Nice! Nu är det dags att speeda upp o ta tag i mitt liv. Blodcentalen nästa o sen en fasligt lång ¨att göra¨ lista o ta tag i. Kan bli en bra dag:)

torsdag, februari 14, 2008

100 krispiga tulpaner...

... i mitt knä. Kisar mot vårsolen o är på väg hem efter ännu ett jobb pass. Livsandarna återvänder:-)

tisdag, februari 12, 2008

Jobbar mest jämt, men det funkar med åtanke på en månads stundande semester. Tror jag borde utmana mig själv lite. Fixar jag inte Vasaloppet får jag inte åka på semester. Det känns inte som ett alternativ att vara hemma o ledig i gråa svea i en månad.

lördag, februari 09, 2008

Laddar om hemma i Varberg

Båtmässan i Göteborg med käre far, myskväll o massa prat med världens bästa föräldrar, en förmiddag med hudvårdsbehandligar o massage på Varmbadhuset, tid med söta gamla farmor o en perfekt soft fredags kväll hemma hos favoriterna Lottis o Anders. Mina batterier är nyladdade.

Imorgon ska jag mildra min ångest inför Vasaloppet o köpa skidor. Sägs ju att det kan underlätta o ha ett par...