Elak polis blev snäll polis:)

En förvirrad kartläsare o en än mer förvirrad förare är inte en bra kombination för att hitta till ett nytt hoppfält. Vi kom såsmåningom fram, men det var nog inte den närmsta vägen.

Jonas o Lilian öppnade sitt hem för en film- o pratstund o imundigande av smaskig kinamat i Ljungby. Jag fick lite mer inspirantion till mitt hem i deras fina hem. Hmmm.... ska fila lite mer på idéerna o sen genomföra det till hösten.

Smålandklubben tog emot oss med en guidad visning trots att timme var sen. Somnade som ett barn o vaknade av solen i ansiktet o hoppsug i magen. Härligt! Jonas var dagens hjälte som kom med frukost till de två oplanerad skåningarna.

Smålandsklubben är inte riktigt som Skåne. I skåne är första liften full vid halv 9 o lyfter kl 9. Så är det inte riktigt i Småland. De säger t om själva att de är bra på att fika o jag kan intyga att det inte var direkt stressigt där. Jonas o jag blippade upp en lift o tillsammans med två smålanänningar gjorde jag det ännu en gång senare under dagen. Mitt hoppsug är verkligen tillbaka:)

Tyvärr var jag tvungen att lämna innan hoppningen var över. Raka vägen till EDZ för att plocka upp cyklen o cykla ner till Simrishamn. Det var en fröjd att köra Ragnar i stråland solsken genom Smålandskogen, tills dess att farbror polisen sa stopp:( Gaaah, hjärtat höll på o stanna o jag önskade mig långt bort i väntan på att det skulle bli min tur. Bara åsynen av en polis gör mig darrig, trots att jag inte gjort något. Det visade sig att polisen var snäll, riktigt trevlig o Good looking:) Darrig av andra anledningar när jag åkte vidare;)

Det var en tung cykletur till Simrishamn. Motvind o slarvigt matintag. Hoppas att det känns bättre när jag cyklar hem annars undrar jag verkligen hur det ska gå att ta sig runt Vättern. Det närmar sig med stormsteg o jag känner mig så stressad över att jag inte hunnit cykla tillräckligt ännu.